Om Mina

Mina och Vikingen i Kilaneviken, Dalsland, 1914. Foto: Herman Ahlin

SJIU Mina          FrånMina tillWindia

   Mina är unik på flera sätt. Hon är ett av de äldsta, seglande fartygen vi har i Europa. Det är också Sveriges enda bevarade fartyg, som inte byggts på ett skeppsvarv. Mina är också ett av de få bevarade, som byggts för att enbart framföras med segel. Och definitivt  den enda kvarvarande av typen vänergaleas.

Specifikationer enligt mätbrev 2009
Riggtyp: Galeas
Skrovets största längd: 25,55 m
Fribordslängd: 23,38 m
Bredd: 7,04 m
Mallat djup: 2,20 m
Signalbokstäver: SJIU
Segelyta: 400 m2
Bruttotonnage: 91 ton
Nettotonnage: 27 ton

Största längd: 35,45 m
Stormast: 28,10 m
Mesanmast: 26,60 m
Mätbrev 1956: 99,74 bruttoton, 67,83 nettoton

Vänergaleasen Mina byggdes år 1876 på stranden av Vänern vid Fågelö gård på Torsö. Byggherre var godsets ägare Albert Paul. Fartyget uppkallades efter byggherrens hustru Wilhelmina, kallad Mina (f Brobäck). För arbetet anlitades skeppsbyggmästaren Johannes Olsson. Byggmästaren hade varit kvartermästare vid Sjötorps varv. Olsson stod också bakom Daniel av Årnäs och galeasen Gossen (Miranda).

Ytterligare två fartyg byggdes på godset, Fartygen användes fram till 1890-talet för gårdens egna transporter och behov bl.a. för att frakta spannmål (framför allt havre), kalk och ved. 1894 gick Paul i konkurs och huvudredare blev Anton Hemberg, handlare i Mariestad, partredare och skeppare var Johannes (Johan) Persson, Bromösund, Torsö. Denne övertog skeppet från 1909.

Mina i Göta kanal, ca 1900.

1914 installerades den första maskinen ombord. Dittills hade Mina framförts med enbart segel. I familjen Perssons ägo förblev hon fram till 1946, då en annan tidigare torsöbo, Karl Johansson i Gaperhult blev ny skeppare. Huvudredare under de sista åren var Oskar Malmström, Göteborg.

Siste skepparen i fraktfart var Sture Andersson, Bromösund. Mina var då bostad för det unga paret Astrid och Sture. Med ombord var Stures tre bröder i omgångar. 1959 avslutades fraktepoken för Minas del efter ett maskinhaveri och fartyget blev upplagt några år.

Galeasen tjänade sedan från 1964 fram till 1985 som lustfartyg med Göteborg som hemmahamn. I 21 år seglade Per och Anna-Lena Engwall med vänner i Mina. Färderna gick till England, Irland och nordsjöhamnar under somrarna. Sedan hamnade skutan i Stockholm.

1993 köpte Lidköpings hantverks och sjöfartsmuseum/ Vänermuseet (Lidköpings kommun) Mina på Skeppsholmen och påbörjade en restaurering i samarbete med bl a Länsarbetsnämnden. 1997 övertog föreningen Vänergaleasen Minas vänner fartyget och fortsatte att bygga henne färdig.

 

Kommentera

Ett av världens äldsta segelfartyg vänergaleasen Mina byggdes 1876 på Fågelö gård, Torsö, på stranden. Sedan 1994 är Lidköping hemort. Föreningen Vänergaleasen Minas vänner äger skutan sedan 1997 och har byggt henne färdig.